Kommunitetsrörelsen är bred och rymmer mycket skiftande gemenskaper. Nedanstående skall inte ses som en definitiv definition av olika typer av gemenskaper, utan ett bidrag för att underlätta samtal om de strömningar och sammanhang som själva identifierar sig med rörelsen. Alla sådana här uppställningar har brister, så även denna, det finns alltid sammanhang som utmanar uppdelningarna.
Några glosor:
Kommunitet
[från latinets ”Communis” som betyder gemensam, eller att hålla saker gemensamt]
Ordet kommunitet används i långt fler sammanhang än kristna, men i kyrkans värld så är det benämningen på någon form av gemenskap som bär upp ett gemensamt livsmönster, ofta i form av en regel eller livsrytm. Det används om såväl klassiska klosterordnar som för spridda kommuniteter av människor som inte lever i celibat eller följer de klassiska klosterlöftena. Lite enkelt skulle en kunna säga att att alla kloster är kommuniteter, men alla kommuniteter är inte kloster. En kommunitet är en mer organiserad form av gemenskapsliv än t.ex. en vänskapskrets. Som gemenskap delar en på något sätt ett livsmönster eller livsregel som ger en stadga och riktning för livet i kommuniteten. Detta särskiljer den då från andra typer av gemenskapsliv som t.ex. kollektiv eller många församlingar. En kommunitet kan vara både geografiskt närboende som spridd.
Geografiskt närboende kommuniteter
Är kommuniteter som bor geografiskt nära varandra, vissa under ett och samma tak (som många kloster) andra i samma område (som i t.ex. kommuniteten Oikos.) De delar på något sett en gemensam överlåtelse till gemenskapslivet, en livsrytm eller livsregel. Detta skiljer dem alltså från många klassiska församlingar eller kollektiv (även om många kan bo kollektivt) som oftast är lösare gemenskaper som inte kräver någon längre överlåtelse till ett specifikt livsmönster.
Spridda kommuniteter
Är kommuniteter där inte alla medlemmar bor nära varandra (även om det kan finnas kluster av geografiskt närboende liv inom kommuniteten.) Det gemensamma är istället överlåtelsen till en gemensam livsregel eller gemensamma riktningar för livet. Ofta med ett mått för dagen, veckan, månaden och året. Exempel på en sådan kommunitet är det benediktinska Oblatet eller Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-säby.
Kollektiv
Även om det finns kollektiv som också är kommuniteter så är inte alla kommuniteter kollektiv och inte alla kollektiv kommuniteter. För enkelhetsskull använder vi här termen kommuniteter om de kollektiv som delar någon form av livsregel och överlåtelse, och kollektiv om de gemenskaper som bor under samma tak och delar vardagsliv men utan en längre överlåtelse eller gemensam livsregel. T.ex många studentkollektiv av kristna som kanske ber ihop regelbundet, men inte har överlåtit sig till ett gemensamt liv.
Husförsamlingar
Den husförsamlingsrörelse som finns har på många sätt beröringspunkter och stora likheter med kommunitetsrörelsen, men tillskillnad från kommuniteter så ser sig husförsamlingarna som just egna församlingar, medan kommuniteterna oftare ser sig som ett komplement till ett ”vanligt” församlingsliv. Se t.ex. Helsingborgs husförsamlingsnätverk.
