Idag har jag och Sarah för första gången besökt Bruderhof. Deras Peckham Community i centrala London är en nystartad missionskommunitet bestående av två familjer och tio studenter. Då jag bott hos Jesus Army sedan augusti förra året och Sarah precis avslutat en tvåmånadersvistelse där var vi väldigt nyfikna på vilka paralleller och skillnader som finns mellan de två rörelserna. I synnerhet kommunitetsledaren Tom Kleinsasser gav oss flera värdefulla upplysningar som gör att jag vågar mig på några generella jämförelser som som sträcker sig längre än Peckham.
Båda är evangelikala, bibelbetonande rörelser. Båda praktiserar fullständig egendomsgemenskap i sina kommuniteter och centrerar församlingslivet kring dem. Kommuniteterna rymmer familjer såväl som singlar och är tämligen stora. Vissa är ute på landet, andra i städer. De driver egna, sociala företag och vill rikta sig utåt mot samhället. Tyvärr är båda även patriarkala och låter inte kvinnor vara ledare (även om Jesus Army håller på att förändras på den punkten). Båda har en säregen subkultur och är relativt små samfund: Jesus Army har 1500 medlemmar medan Bruderhof, internationellt, har 2700.
Så till skillnaderna. Jesus Army är betydligt mer karismatiska än Bruderhof och har varit mycket mer involverade i gatuevangelisation, även om det tyvärr har dragits ner kraftigt det senaste decenniet. Jesus Army är yngre och är enligt mig och Sarah mer känslobaserade än teologiskt förankrade. Bruderhof är mer konservativa, vilket syns tydligt i och med att kvinnorna måste ha långklänning och huckle. De är även uttalat pacifistiska och anabaptistiska medan Jesus Army enbart säger att de inspireras av anabaptismen.
Den mest dramatiska skillnaden syns dock i statistiken. Från att 80 % av Jesus Armys medlemmar var med i kommunitet i början av 80-talet är nu blott 20 % det. De flesta som gått med i kommunitet har lämnat. I Bruderhof väljer dock ”max” 20 % av dem som vuxit upp i rörelsen att lämna enligt Kleinsasser. De har därtill en liten men relativt stadig ström av vuxna som går med i rörelsen utifrån, och få av dem lämnar.
Medan Jesus Army är i mycket av en kris just nu, där både församlingarna och kommuniteterna krymper och där väldigt mycket ifrågasätts (inklusive kommunitetslivet självt), är Bruderhof en mycket stadigare kommunitetsrörelse som är trygg i sin bekännelse och teologi. Bruderhof kan jag verkligen se finnas kvar i sin nuvarande form om 100 år, medan jag knappt vet om Jesus Army finns kvar i sin nuvarande form om 10 år!
Vad förklarar denna skillnad? Sarah och jag pratade intensivt om detta över en tallrik thaimat och kom fram till följande förklaringsmodeller:
- Bruderhof är mer teologiskt förankrade i en övertygelse om att alla kristna ska leva i kommunitet, medan Jesus Army är mer känslo- och erfarenhetsstyrda som baserar mycket av sin undervisning av vad de upplever att Anden säger nu.
- Bruderhof ger hemundervisning och har egna skolor för barnen i rörelsen upp till gymnasienivå medan Jesus Army i de flesta fall förlitar sig på det omgivande skolsystemet.
- Bruderhof kräver att alla som växt upp i rörelsen ska spendera minst ett år utanför den för att de ska få ett hum om vad de säger nej till om de väljer att leva i kommunitet, medan Jesus Army inte har ett sådan krav på dem som växt upp i kommunitet.
- I Bruderhof går det inte att vara medlem i kyrkan utan att vara en del av egendomsgemenskapen, medan Jesus Army gått från att hävda att alla ska leva i egendomsgemenskap till att säga att enbart vissa ska göra det.
- Bruderhof tillämpar konsensus till stor del vilket gör det svårt att genomföra förändringar, medan Jesus Army förlitar sig på majoritetsbeslut i ekonomiska och administrativa frågor samt ledarers ord i andliga frågor.
Låt mig förtydliga att detta inte är ett apologetiskt försvar av Bruderhofs modell – från ett bibliskt perspektiv måste inte tillväxt nödvändigtvis vara bättre än en minskning, frågan är vad som växer! Vi ser flera problem med Bruderhofs konservativsm och isolering. Samtidigt finns det saker att lära här för oss i Jerusalemprojektet som vill bygga och stödja en kommunitetsrörelse som både är teologiskt förankrad och karismatisk, som både överlever över generationerna och är utåtriktad.
